Begravning.

Idag begravdes farbror S-E. Dagen var kall, solig med ett litet täcke av snö på marken. Träffade nästintill hela släkten, och vår släkt är vida spridd över hela landet. Talar för hur omtyckt min farbror är. Alla fasters syskon var där, de som fortfarande är i livet. Prästen sa att det var ovanligt med sån uppslutning vid en begravning, men tittar man på vår släkt är det inte ovanligt.

Mina tårar va nära att komma redan imorses när vi steg in hos faster, det var någon som saknades. Sen brast det i kyrkan när mitt kusinbarn E började sjunga Tears in heaven av Eric Clapton. Att den lille pojken kunde sjunga, det hade jag ingen aning om. Felfritt sjöng han också trots att han va märkbart ledsen över sin morfars bortgång. Begravningsgudstjänsten var verkligen vacker, prästen hade verkligen koll på S-E. Vilket faster S va förvånad över att han lyckats snappa upp så mycket, men det är väl så att de kan sin sak. De behöver inte så mycket tid på sig, särskilt inte när det finns så många som kan vittna om vilken fantastisk person han var.

Att ta farväl är aldrig lätt, men det var fint att få göra det tillsammans med släkten. Synd att vi skulle samlas så många vid ett sånt här tillfälle. Måste lägga manken till och få till en ordentlig släktträff, kanske i sommar?

Såg hur illa däran det är med min mor och hennes arm också. Det oroar mig. Men då jag inte vill visa det...så blir jag nästan lite snäsig mot henne, vilket framkommer när hon inte hör vad man säger..det är ju inte hennes fel egentligen..

Jaa, nu är jag bra trött ihuvudet.



RIP Sven-Erik, tack för alla minnen och goda stunder.

Would you know my name if I saw you in heaven